Frihet i naturen
22 Maj Varje gång du tar en promenad, paddlar kajak, fiskar eller sitter på en sten och filosoferar använder du dig av allemansrätten. Allemansrätten är en unik möjlighet för oss svenskar att röra oss fritt i skog och mark. Men det finns såklart vissa regler man måste följa.
Jenny Ström
Jenny Ström
Här lever vi längst i Sverige
Medellivslängden för män och kvinnor i olika län.
17 maj Männen i Uppsala län lever ungefär två år längre än männen i Norrbottens län och kvinnorna i Hallands län lever ungefär två år längre än kvinnorna i Gävleborg. I alla fall om vi ser till medellivslängden i de olika länen.
Medellivslängden utgår från den tid som nyfödda förväntas leva om det råder samma förhållanden i samhället som det gör i dag och statistiken skiljer sig åt mellan män och kvinnor, då kvinnor lever något längre.
I tabellen bredvid visas medellivslängden i olika län. I tabellen till vänster nedan visas de tio kommuner som toppar listan där medellivslängden är som högst och de tio kommuner som ligger längst. Danderyd har högst medellivslängd både bland kvinnor och män och Lidingö hamnar på plats två för männen och tre för kvinnorna. Ser vi till de kommuner som ligger längst ner på listan är det flera kommuner från Norrbotten som ligger långt ner för männens del.
Den sista tabellen visar hur det ser ut för de olika kommunerna i Norrbottens län, där medellivslängden för män är högst i Arjeplog och för kvinnor i Luleå. Medellivslängden är lägst i Haparanda för män och i Arvidsjaur för kvinnor.
Källa: SCB – Statistiska centralbyrån
Medellivslängden utgår från den tid som nyfödda förväntas leva om det råder samma förhållanden i samhället som det gör i dag och statistiken skiljer sig åt mellan män och kvinnor, då kvinnor lever något längre.
I tabellen bredvid visas medellivslängden i olika län. I tabellen till vänster nedan visas de tio kommuner som toppar listan där medellivslängden är som högst och de tio kommuner som ligger längst. Danderyd har högst medellivslängd både bland kvinnor och män och Lidingö hamnar på plats två för männen och tre för kvinnorna. Ser vi till de kommuner som ligger längst ner på listan är det flera kommuner från Norrbotten som ligger långt ner för männens del.
Den sista tabellen visar hur det ser ut för de olika kommunerna i Norrbottens län, där medellivslängden för män är högst i Arjeplog och för kvinnor i Luleå. Medellivslängden är lägst i Haparanda för män och i Arvidsjaur för kvinnor.
Källa: SCB – Statistiska centralbyrån
Här sker det flest trafikolyckor i Piteå
16 Maj Då var det äntligen dags för sommaren att göra entré. Tiden då svenskarna luftar sina bilar, fäller ner taken och kör snäppet fortare på vägarna. Det är också samma tidpunkt som cyklisterna blåser liv i sina cykelslangar och beger sig ut. Även dem på vägarna. Något som resulterar i kaos.
Vi har pratat med polisen som sammanställt de farligaste vägarna i Piteå där det förekommer flest trafikolyckor.
- Olyckorna på sommaren är oftast allvarligare och mer omfattande än på vintern, säger Glenn Larsson på polismyndigheten i Piteå.
Han menar att trots att det sker fler olyckor på vintern är den lägre hastigheten och de snötäckta dikena något skyddande.
En av anledningarna till att det sker allvarligare krockar och avkörningar är just att många kör betydligt snabbare under sommarmånaderna och därför blir också skadorna grövre.
- Det är stor skillnad att köra i 80 kilometer i timmen jämfört med 90, säger Larsson. Det har visat sig att kroppens inre organ slits loss och skapar inre blödningar om man kör i 90 och uppåt.
Så även om du inte får några yttre skador kan de inre vara så omfattande att du avlider av dessa.
För er som cyklar har VarDag tidigare gjort en cykelspecial där vi går igenom säkerheten och cykelregler som förhoppningsvis kan hålla er säkrare i sommar. Det är nämligen cyklisterna som drabbas hårdast då de är helt chanslösa i trafiken om en bil plötsligt tappar fästet på vägbanan.
Vi har pratat med polisen som sammanställt de farligaste vägarna i Piteå där det förekommer flest trafikolyckor.
- Olyckorna på sommaren är oftast allvarligare och mer omfattande än på vintern, säger Glenn Larsson på polismyndigheten i Piteå.
Han menar att trots att det sker fler olyckor på vintern är den lägre hastigheten och de snötäckta dikena något skyddande.
En av anledningarna till att det sker allvarligare krockar och avkörningar är just att många kör betydligt snabbare under sommarmånaderna och därför blir också skadorna grövre.
- Det är stor skillnad att köra i 80 kilometer i timmen jämfört med 90, säger Larsson. Det har visat sig att kroppens inre organ slits loss och skapar inre blödningar om man kör i 90 och uppåt.
Så även om du inte får några yttre skador kan de inre vara så omfattande att du avlider av dessa.
För er som cyklar har VarDag tidigare gjort en cykelspecial där vi går igenom säkerheten och cykelregler som förhoppningsvis kan hålla er säkrare i sommar. Det är nämligen cyklisterna som drabbas hårdast då de är helt chanslösa i trafiken om en bil plötsligt tappar fästet på vägbanan.
Rekordlågt intag på läkarlinjerna
2 April Nu behöver du inte längre ha absoluta toppbetyg för att bli läkare. För att komma in på läkarlinjen på Umeå universitet är lägsta antagningspoäng 1,65 på högskoleprovet eller 21,65 i gymnasiebetyg.
För sökande till läkarprogrammet för vårterminen 2013 är antagningspoängen rekordlåga, det visar en sammanställning som den fristående sajten för läkarstudenter läkarstudent.se har gjort utifrån statistik från Universitets- och högskolerådet, tidigare verket för högskoleservice.
De senaste åren har antagningspoängen till Umeå universitet legat på 1,8 för högskoleprovet och mellan 22,1 och 22,5 i gymnasiebetyg.
– Det här är rekordsiffror, så vitt jag vet har det aldrig tidigare hänt att folk blivit antagna med 1,7 vid Karolinska eller 1,65 någonstans alls i Sverige, säger läkarstudenten Nils Karlsson, som ligger bakom läkarstudent.se till Aftonbladet.
2 April Nu behöver du inte längre ha absoluta toppbetyg för att bli läkare. För att komma in på läkarlinjen på Umeå universitet är lägsta antagningspoäng 1,65 på högskoleprovet eller 21,65 i gymnasiebetyg.
För sökande till läkarprogrammet för vårterminen 2013 är antagningspoängen rekordlåga, det visar en sammanställning som den fristående sajten för läkarstudenter läkarstudent.se har gjort utifrån statistik från Universitets- och högskolerådet, tidigare verket för högskoleservice.
De senaste åren har antagningspoängen till Umeå universitet legat på 1,8 för högskoleprovet och mellan 22,1 och 22,5 i gymnasiebetyg.
– Det här är rekordsiffror, så vitt jag vet har det aldrig tidigare hänt att folk blivit antagna med 1,7 vid Karolinska eller 1,65 någonstans alls i Sverige, säger läkarstudenten Nils Karlsson, som ligger bakom läkarstudent.se till Aftonbladet.
3 Maj Åke Lernefalk är pressanvarig på Universitets- och högskolerådet. Han berättar om en eventuell anledning till att gränsen för lägsta antagningspoängen till läkarutbildningarna har minskat.
Mycket snö receptet för en bra säsong
2 maj Nu stänger skidanläggningarna ner. Vissa avslutade säsongen i helgen, medan andra avslutade säsongen redan vid påsk. Förra året kantades av snöbrist runt om i landet. Den här säsongen har dock varit klart mer lyckad.
De sista svängarna har tagits, och skidorna har ställts undan. SkiStar är just nu i arbete med att sammanställa årets resultat, men de kan redan nu se att det har varit en bra säsong.
– Det har generellt varit ett väldigt bra snöläge på våra destinationer. Det har också varit ett bra flöde av gäster, säger Linda Morell, pressansvarig på SkiStar.
Mycket snö
Just snön är det som varit den stora förändringen jämfört med förra året. Då stod många anläggningar stängda långt in på säsongen, och var dessutom tvungna att stänga i förtid. I SkiStars rapport från försäsongen hade de ett utökat antal gäster samt såg tecken på ett stort intresse för den andra halvan av säsongen. Något som tycks stämma bra överens med den sammanfattning som nu görs av hela säsongen.
– Många gillar när det blir mycket snö, och vi har haft turen att det kommit mycket snö även i sluttampen av säsongen. Det har varit en bra säsong, säger Linda Morell.
David André
De sista svängarna har tagits, och skidorna har ställts undan. SkiStar är just nu i arbete med att sammanställa årets resultat, men de kan redan nu se att det har varit en bra säsong.
– Det har generellt varit ett väldigt bra snöläge på våra destinationer. Det har också varit ett bra flöde av gäster, säger Linda Morell, pressansvarig på SkiStar.
Mycket snö
Just snön är det som varit den stora förändringen jämfört med förra året. Då stod många anläggningar stängda långt in på säsongen, och var dessutom tvungna att stänga i förtid. I SkiStars rapport från försäsongen hade de ett utökat antal gäster samt såg tecken på ett stort intresse för den andra halvan av säsongen. Något som tycks stämma bra överens med den sammanfattning som nu görs av hela säsongen.
– Många gillar när det blir mycket snö, och vi har haft turen att det kommit mycket snö även i sluttampen av säsongen. Det har varit en bra säsong, säger Linda Morell.
David André
Miljöboven på Sveriges universitet
19 April Studenter är kända för att leva knapert och hålla i sina pengar. Något de inte tänker på är hur de slösar på miljön varje gång de köper en take away-mugg på studentkårerna runt om i Sverige. Bara på Stockholms Universitet slängs dagligen över 4000 muggar. VarDags reporter Jenny Ström har varit och undersökt hur läget ser ut i Luleå.
Reporter: Jenny Ström
Fotograf: Nicole Jensen
Reporter: Jenny Ström
Fotograf: Nicole Jensen
Mer självhjälp till de behövande
Foto: Erica Pettersson
18 April Projektet Norrsken har i snart tre år jobbat för att visa arbets- och studiemöjligheterna för arbetslösa människor i Piteå och Arvidsjaur. Målet att visa vägen för 50 procent av deltagarna som vill ha deras hjälp har nåtts. Nu söker man efter mer bidrag för att lyckas hjälpa fler behövande.
– Projektet har gått fantastiskt bra måste jag säga. Vi har ju som mål att 50 procent skulle gå till arbete eller studier och vi ligger betydligt högre än det. Vi har mätt upp ungefär 85 procent i båda kommunerna. Säger Ylva Lindström, projektledare för Norrsken i Piteå.
Den främsta gruppen som Norrsken vänder sig till är de människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Folk som inte har en vidare utbildning och även psykisk ohälsa. Man har till detta projekt anlitat en psykolog, vilket har lett till att många har fått en diagnos. Vilket gör att projektet och samhället i stort kan stötta dem på korrekt sätt.
Visa vägen
Med en hård arbetsmarknad som kräver att man har en vidare utbildning kan det vara svårt att ta det första steget. Mycket att tänka på och det finns inte alltid någon som lyssnar. En viktig del av projektet är just, självhjälp med stöttning.
– Man får hjälp men det är ändå deltagarens ansvar att ta sig vidare här i livet. Vi ger dem verktygen men de måste använda dem själva. De måste veta vad de själva vill göra, och därefter kan vi hjälpa dem. Säger Lindström.
Projektet har skickat in en ansökan om ytterligare ett års bidrag och väntar på besked i början av maj. Projektet kan komma att bli nekad bidraget, men då menar Lindström att det ordinarie arbetet mot arbetslösheten behöver utökas. Främst behöver den målgrupp som Norrsken jobbar med mer uppmärksamhet.
– Om jag fick välja, skulle jag vilja att politiker kunde förstå att vi behöver resurser för att jobba med den här typen av målgrupp. Och med lite vilja och stöttning så kan även de ta sig ut på arbetsmarknaden. Kommunerna tjänar på det i slutändan.
Carl Nilsson
* Norrsken är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Piteå och Arvidsjaur Kommun. Projektet delfinansieras av Europeiska socialfonden. I projektet visar man upp arbetsvärlden och dess möjligheter. Men det angörande klivet ut i den världen måste deltagarna i programmet själva ta.
– Projektet har gått fantastiskt bra måste jag säga. Vi har ju som mål att 50 procent skulle gå till arbete eller studier och vi ligger betydligt högre än det. Vi har mätt upp ungefär 85 procent i båda kommunerna. Säger Ylva Lindström, projektledare för Norrsken i Piteå.
Den främsta gruppen som Norrsken vänder sig till är de människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Folk som inte har en vidare utbildning och även psykisk ohälsa. Man har till detta projekt anlitat en psykolog, vilket har lett till att många har fått en diagnos. Vilket gör att projektet och samhället i stort kan stötta dem på korrekt sätt.
Visa vägen
Med en hård arbetsmarknad som kräver att man har en vidare utbildning kan det vara svårt att ta det första steget. Mycket att tänka på och det finns inte alltid någon som lyssnar. En viktig del av projektet är just, självhjälp med stöttning.
– Man får hjälp men det är ändå deltagarens ansvar att ta sig vidare här i livet. Vi ger dem verktygen men de måste använda dem själva. De måste veta vad de själva vill göra, och därefter kan vi hjälpa dem. Säger Lindström.
Projektet har skickat in en ansökan om ytterligare ett års bidrag och väntar på besked i början av maj. Projektet kan komma att bli nekad bidraget, men då menar Lindström att det ordinarie arbetet mot arbetslösheten behöver utökas. Främst behöver den målgrupp som Norrsken jobbar med mer uppmärksamhet.
– Om jag fick välja, skulle jag vilja att politiker kunde förstå att vi behöver resurser för att jobba med den här typen av målgrupp. Och med lite vilja och stöttning så kan även de ta sig ut på arbetsmarknaden. Kommunerna tjänar på det i slutändan.
Carl Nilsson
* Norrsken är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Piteå och Arvidsjaur Kommun. Projektet delfinansieras av Europeiska socialfonden. I projektet visar man upp arbetsvärlden och dess möjligheter. Men det angörande klivet ut i den världen måste deltagarna i programmet själva ta.
Aprilväder härjar
17 April Från att vara kallt och mulet kan det spricka upp och bli soligt och varmt. Helt plötsligt snöar det en stund innan det blir sol igen. Det är ett typiskt aprilväder. Hör meteorologen Weine Josefsson berätta om vad aprilväder är för något.
100% veganskt, nu i matbutikerna
16 April Det finns en mängd olika symboler skapade för att göra det lättare för oss att väja "rätt" produkt. Den 18 mars i år godkändes en ny märkning i Sverige. 100 % Veganskt är ett varumärke utformat av föreningen Djurens Rätt och visar att produkten inte innehåller några animaliska ingredienser.
Text & Animation: Grethe Gabrielsson
Text & Animation: Grethe Gabrielsson
Har du bytt till sommardäck?
15 april Det är dags att byta vinterdäck till sommardäck. Vår reporter Jenny Ström har frågat tre kvinnor i Luleå om de bytt däck ännu.
Text & Foto: Jenny Ström
Text & Foto: Jenny Ström
Carina Anehagen, Luleå
- Jag har inte bytt däck än men kommer göra det på fredag.
|
Gunilla Hardinger, Luleå- Nej, det har jag inte gjort. Jag vet inte när jag kommer göra det, men det blir denna veckan.
|
Annika Borg, Luleå
- Nej, inte än. Det är min man som brukar göra det och han är bortrest, så det blir någon gång om 2-3 veckor.
|
Det tio åriga drogarbetet är bara början
12 April 2003 startade projektet Blåslampan i Älvsbyn för att öka kunskapen om det problem som droger för med sig. Med stöd som har varit konstant under nu snart tio år så känner man att arbetet har gjort inverkan, men man är fortfarande medveten om att det kommer krävas mycket jobb framöver.
– Vi försöker hela tiden att öka engagemanget genom att sprida kunskap om drogvärlden. Då syftar jag på försäljningen men även drogernas inverkan i människors liv. Säger Anders Lindh, Nätverksledare för Blåslampan.
Enligt Lindh är att ge kunskapen om att problemet finns och vad det kan innebära viktigt för att folk ska öppna ögonen. Men det är också viktigt att man har en stadig bas med personer och organisationer som stödjer projektet. Bakom detta projekt står bland annat skolorna, det sociala kontoret, kommunen och polisen i Älvsbyn för att nämna några.
En svårfångad bransch
Det är optimistiskt att säga att man kan rota ut problemet nu med en gång. Det krävs mycket arbete. Drogerna, användnings- och försäljningsmetoderna är i ständig utveckling. Vilket gör det svårt att sätta en enkel lösning på problemet.
– Man måste stärka och förtydliga dialogen samt samtalen mellan kommuner och landsting. Kan man arbeta fram ett sådant samarbete så kan drogsituationen förändras. Men sen måste man ju även förstärka ytterligare med de polisiära möjligheterna för att man ska kunna förändra situationen på en regional nivå. Säger Lindh.
Finns det något speciellt år som du helst skulle se att det här problemet är så litet som möjligt?
– Det vore roligt om det var förra året då droghandeln förändrades och slutade både regionalt och lokalt och att det var kontrollerat. Men det är vad man hoppas på, men det är ju inte alltid så. Det är färskvara med information, egentligen. Det är väldigt kort bäst före datum. Det finns inget datum där vi kan säga att då är vi nöjda eller då är vi färdiga utan det här är en pågående process som ständigt måste uppdateras och förändras. Säger Lindh.
Carl Nilsson
– Vi försöker hela tiden att öka engagemanget genom att sprida kunskap om drogvärlden. Då syftar jag på försäljningen men även drogernas inverkan i människors liv. Säger Anders Lindh, Nätverksledare för Blåslampan.
Enligt Lindh är att ge kunskapen om att problemet finns och vad det kan innebära viktigt för att folk ska öppna ögonen. Men det är också viktigt att man har en stadig bas med personer och organisationer som stödjer projektet. Bakom detta projekt står bland annat skolorna, det sociala kontoret, kommunen och polisen i Älvsbyn för att nämna några.
En svårfångad bransch
Det är optimistiskt att säga att man kan rota ut problemet nu med en gång. Det krävs mycket arbete. Drogerna, användnings- och försäljningsmetoderna är i ständig utveckling. Vilket gör det svårt att sätta en enkel lösning på problemet.
– Man måste stärka och förtydliga dialogen samt samtalen mellan kommuner och landsting. Kan man arbeta fram ett sådant samarbete så kan drogsituationen förändras. Men sen måste man ju även förstärka ytterligare med de polisiära möjligheterna för att man ska kunna förändra situationen på en regional nivå. Säger Lindh.
Finns det något speciellt år som du helst skulle se att det här problemet är så litet som möjligt?
– Det vore roligt om det var förra året då droghandeln förändrades och slutade både regionalt och lokalt och att det var kontrollerat. Men det är vad man hoppas på, men det är ju inte alltid så. Det är färskvara med information, egentligen. Det är väldigt kort bäst före datum. Det finns inget datum där vi kan säga att då är vi nöjda eller då är vi färdiga utan det här är en pågående process som ständigt måste uppdateras och förändras. Säger Lindh.
Carl Nilsson
Ungdomar om sommarjobb
11 April Sommarjobben inom Piteå Kommun har nu lottats ut. Totalt fick 797 ungdomar ett positivt besked från kommunen - ett tre veckors sommarjobb.
Vi har pratat med Thomas Strandberg, 18 år, Maja Johansson, 17 år, och Sara Modigage arton år. Alla tre pluggar på Strömbackaskolan i Piteå.
Reporter och fotograf: David André
Hört på stan: Pitebor om studier
11 April På måndag är det sista ansökningsdagen om du vill studera på högskola och universitet i Sverige. VarDags reporter Nicole Jensen har varit ute på stan för att ta reda på hur fem Pitebor har gjort i år.
Nytt fågelvirus sprider oro i Kina
10 April I flera områden runt Shanghai har kinesiska myndigheter funnit spår av en ny fågelinfluensa och Shanghai har nu förbjudit levande fåglar på marknader.
Full beredskap
Med hittills sex dödsfall och 16 smittade är nu de kinesiska myndigheterna i full beredskap efter att ett nytt fågelinfluensavirus har påträffats. Enligt nyhetsbyrån Nya Kina har det nya viruset H7N9 spridit sig till fyra olika provinser i Kina och det handlar om ett annat fågelinfluensavirus än det man tidigare hört talas om.
Massavrättning av fåglar
Natten till fredag avlivades omkring 20 000 fåglar på en stor fågelmarknad i Shanghai och Shanghai har nu även förbjudet levande fåglar från andra delar av landet och även stängt tre marknader som säljer jordbruksprodukter. Enligt AFP slaktades i lördags även fåglar i Zhejiangs provinshuvudstad Hangzhou, som ligger ca 16 mil sydväst om Shanghai, eftersom två av de sex dödsfallen inträffade i Zhejiang, skriver SVT i lördags.
Enligt världshälsoorganisationen (WHO) tyder det första fallen inte på att viruset överförs från människa till människa, men att de i det här läget finns anledning till oro, skriver Sveriges Radio.
Jenny Ström
Stressigt för studentkårerna
8 April Det är nästan tre år sedan kårobligatoriet avskaffades. Fler och fler kårarbetare i Sverige känner sig stressade och blir utbrända. Förra året var de åtta personer i styrelsen för Piteå Studentsektion (PiSt). I år finns det tio styrelseposter, men bara två ledamöter. Sven-Mikael Nyström är en av dem.
Tekniken skördar kvinnor
Kvinnojouren arbetar med att skydda kvinnor från våld och hat.
4 April Våld och hat mot kvinnor ses som ett allt större problem. Det kommer in fler anmälningar än tidigare och kvinnojourerna jobbar hårt för att väcka uppmärksamhet och stoppa misären.
Ett stort orosmoment som just nu diskuteras hos Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är hur teknik har kommit att bli en fara för kvinnor. Enligt Malin Olsson, vice ordförande på Roks, löper kvinnorna en större risk i samband med att vi går mot en allt mer digitaliserad framtid. På deras hemsida förklarar de bland annat att ”din bil kan övervakas och fjärrstyras, och avancerad inspelningsutrustning kan placeras på gatan nedanför din lägenhet.”.
Förebyggande arbete
Även mobiltelefonen kan spåras med hjälp av lättare teknik. Detta är några av de kränkande tillvägagångssätt som män använder för att övervaka och kontrollera kvinnor.
Dock arbetar organisationen med att utbilda personalen för att i framtiden kunna förebygga och göra kvinnor uppmärksamma på varningstecken.
Föreläsning och projekt
I maj håller Roks sitt årliga möte. Enligt Mildred Hedberg, medarbetare på Kvinnojouren i Luleå, är det ett fullspäckat schema och i år har de även ett lite annorlunda inslag.
- Bland annat kommer en kvinna att föreläsa om hur förhållandet är mellan samiska kvinnor och män, säger Mildred Hedberg.
Något som också kommer att tas upp är Projekt Viva som tar slut i juni. Ett projekt som startade 2009 och som fokuserat på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Enligt kvinnojouren i Luleå är det inte lika uppmärksammat, men minst lika vanligt som våld mot andra kvinnor. I år har även Piteå Älvsdal och Boden blivit informerade och utbildade.
Text & Foto: Nicole Jensen
Ett stort orosmoment som just nu diskuteras hos Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är hur teknik har kommit att bli en fara för kvinnor. Enligt Malin Olsson, vice ordförande på Roks, löper kvinnorna en större risk i samband med att vi går mot en allt mer digitaliserad framtid. På deras hemsida förklarar de bland annat att ”din bil kan övervakas och fjärrstyras, och avancerad inspelningsutrustning kan placeras på gatan nedanför din lägenhet.”.
Förebyggande arbete
Även mobiltelefonen kan spåras med hjälp av lättare teknik. Detta är några av de kränkande tillvägagångssätt som män använder för att övervaka och kontrollera kvinnor.
Dock arbetar organisationen med att utbilda personalen för att i framtiden kunna förebygga och göra kvinnor uppmärksamma på varningstecken.
Föreläsning och projekt
I maj håller Roks sitt årliga möte. Enligt Mildred Hedberg, medarbetare på Kvinnojouren i Luleå, är det ett fullspäckat schema och i år har de även ett lite annorlunda inslag.
- Bland annat kommer en kvinna att föreläsa om hur förhållandet är mellan samiska kvinnor och män, säger Mildred Hedberg.
Något som också kommer att tas upp är Projekt Viva som tar slut i juni. Ett projekt som startade 2009 och som fokuserat på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Enligt kvinnojouren i Luleå är det inte lika uppmärksammat, men minst lika vanligt som våld mot andra kvinnor. I år har även Piteå Älvsdal och Boden blivit informerade och utbildade.
Text & Foto: Nicole Jensen